Nr 5 - Vad är för mycket för ett kommunalråd
 
 
logga-973x138
titanic_vastlanken
Nyhetsbrev Nr 6
 

Vår tids Titanic stavas Västlänken

I detta nummer berättar Bengt Andersson Liselius, luttrad arkitekt och göteborgare, om sina tankar efter ännu ett möte arrangerat av Göteborgs Stad kring tågtunneln Västlänken.

 
 
 

Medborgarinformation i Linnéstaden. I början av året inbjöd stadsdelen till dialog i Stadsbiblioteket om Västlänken vid Haga och Hagaparken. Trafikverket informerade om projektdelen under mark och Stadsbyggnadskontoret om projektdelen över mark. Informationssalen var fullsatt med deltagare, som ville debattera, men som fick hålla tillgodo med information och möjligheten att ställa korta frågor.

Informationen inleddes av Trafikverket med det sedvanliga mantrat om Västsvenska paketet och avtalet mellan stat, Göteborgs kommun och kranskommunerna samt att statens beslut om tillåtlighet innebär att Västlänken skall byggas och att prövningen mot miljöbalken i Mark- och miljödomstolen enbart handlar om vilka krav som skall uppfyllas i projektet. Här hade auditoriet starka invändningar liksom vid andra delar av Trafikverkets föredragning och vid Stadsbyggnadskontorets redogörelse för träden i parken.

Trafikverket vill förmedla en glättad bild av Västlänken. Inget nytt har kommit fram, som stör bilden. Allt är under kontroll. Det är utrett och klart och inget att vara orolig för. Några detaljer återstår, men allt går att lösa under byggtiden. Vid station Haga blir det en stor grop, men den går att bemästra, och den är nu under upphandling liksom sprängarbetena i bergen på båda sidor om Haga-gropen. Rosenlundskanalen kommer att gå på viadukt över gropen och en 6-sidig elegant folder har skickats till hushållen.

Västlänken påminner om Titanic. Den känslan kan man få när man går från mötet. Allt framställs som säkert och under kontroll. Projektet är osänkbart. Det finns inget okänt under markytan – inga ”isberg”, som i Trafikverkets värld kan stjälpa det hela. Man kör på trots alla varningsrop. Men i verkligheten är Hagagropen (som behövs för stationen i Haga) så stor och djup att den med god marginal rymmer danmarksfärjan Stena Danica. De geotekniska undersökningarna är lika ofullständiga som vid Hallandsåsen och bäddar för en liknande skandal. 

Haga-gropen ligger bara enstaka meter från byggnader, som är klassade som byggnadsminnen, och som hotas av sättningar. Detta skall enligt informationen klaras med spont och uppumpning av läckt grundvatten, som skall infiltreras tillbaka i kvarteren. Detta är tyvärr ren teori. Praktiskt låter det sig knappast göras i lera på 30 meters djup. Det blir inte mycket lättare vid Tele/Skattehuset på norra sidan av kanalen. Det anser projektledaren, som var med när huset byggdes.

 
stenabat i hagagropen
 

Haga-gropen blir ett slukhål för våra skattepengar. Efter informationsmötet dyker en känsla upp, att Trafikverket tar över mitt skattekonto och jag tvingas att fylla på kontinuerligt så länge verket önskar. Staten har i praktiken brutit finansieringsavtalet genom beslutet att trängselskatten, som till stor del var avsedd för kollektivtrafik, nu i stället går rakt in i statskassan. Trafikverket skall istället låna upp pengar efter hand som projektet behöver, för att efter hand amortera med våra skattepengar. Förutom att transfereringskostnader tillkommer, känns det som att godtyckligheten ökar och blir svårare att hantera och betaltiden blir svävande. Andra, för Göteborg nödvändiga investeringar på kollektivtrafik, måste skjutas långt in i framtiden.

Under informationen framhöll Trafikverket att första delen av Västlänken är upphandlad och att Haga-delen var under upphandling. På frågan om det finns förbehåll om projektet stoppas eller ändras, blev svaret att det inte behövs. Det utgår ersättning för utfört arbete. Detta synsätt bäddar för ett nytt upphandlingsfiasko.

I praktiken är det så nära löpande räkning, man kan komma. Det går under det nya täcknamnet ECI och betyder Early Contractor Involvement. Våra skattepengar skall då gå till att betala lån, som Trafikverket tagit upp för att täcka detta extremt svåra projekt på i praktiken löpande räkning. Detta utan oberoende kontroll. Det finns ingen som tillvaratar skattebetalarnas pengar i detta stora sammanhang. (Jämför Nya Karolinska Sjukhuset i Stockholm, där man nu i efterhand vill utreda bristen på kontroll och den därav följande pengarullningen.) Trafikverket är ointresserat av, att efter åtta års arbete redovisa projektkostnaden och hänvisar fortfarande till 2009 års kostnadskalkyl. Man vill mörka korten. Dessa måste upp på bordet. Vi måste få veta vad vi skall betala innan projektet påbörjas.

 
 
  aniara_vastlanken

Rymdskeppet Aniara dyker upp som en mardröm på hemväg i spårvagnen. Aniara seglade iväg mot okänt mål utan förmåga att styra. Vårt jordskepp Haga-Niara spränger sig fram i det okända med enbart trafikbossen Johan Nyhus vid det fejkade kontrollbordet. Styrningen sker i själva verket av Trafikverket utan hänsyn till konsekvenserna för Göteborgs Centrum eller för medborgarnas skattepengar. Myndigheten tolkar sin uppgift så, att man utan sidoblickar skall genomföra tunneln på regeringens uppdrag.

 
 

Man kan inte undgå att ifrågasätta hur vårt samhälle fungerar, när en myndighet inte skall gå tillbaka till sin uppdragsgivare, regeringen, för att återrapportera och avstämma hur ett projekt utvecklats från ursprungstanken. Skall vi gå vidare eller ska vi byta spår? Det borde vara tjänstefel att inte stämma av, när riskerna blir uppenbara. En av mina favoritförfattare har rätt, när han skriver; ”en myndighets första intresse är att försvara sig själv”.

Det betyder att bollen ligger hos Göteborgs politiker. Det är Göteborg, som äger frågan och som kan gå till regeringen och säga att vi vill tänka om. Det finns bättre alternativ till samma kostnad. Avtalet kan ändå gälla enligt den förra infrastrukturministern. Bland Göteborgs politiker inser man på sina håll hur det ligger till, men att ett sådant initiativ för närvarande, är att begå politiskt harakiri, men också att det är ett sätt att undvika Svarte Petter ett och ett halvt år senare. Sådana politiska krumsprång har vi sett på senare tid och fler blir det med säkerhet.

Bengt Andersson Liselius, Arkitekt SAR/MSA

Nästa nummer kommer ut tisdag 18 april

 
 
 

Medborgardialogen.se är ett nyhetsbrev med information om Västlänken, dess o-nytta, kostnader och konsekvenser. Informationen är grundad på fakta från oberoende experter och insatta medborgare. Breven kommer ut en gång per månad till dess att Västlänken är stoppad. 

Initiativtagare är Caroline Thelning och Gunnar Lindgren, engagerade samhällsmedborgare i Göteborg. Nyhetsbreven samlas på medborgardialogen.se och publiceras även på Facebook. Mottagare av dessa nyhetsbrev är politiker i riksdag och regering, regionalt och kommunalt, tjänstemän på statliga verk och styrelseledamöter i kommunala bolag i Göteborg, chefredaktörer och journalister från dagspress, fackpress, TV och radio, näringslivet i Göteborg, intresseorganisationer samt privatpersoner. För närvarande har Medborgardialogen drygt 2 600 mottagare.